Hur fungerar snabbtester?

Negativ, positiv, falsk negativ och falsk positiv
De flesta snabbtester och hemmatester ger ett resultat som antingen kan tolkas som ”negativt” eller ”positivt”. Ett negativt svar betyder att sjukdomen (eller det man vill mäta med testet) inte har kunnat påvisas, ett positivt svar betyder att sjukdomen har påvisats. Tester kan ibland även visa felaktiga resultat, så kallade ”falskt positiva” eller ”falskt negativa” resultat. Ett falskt positivt svar betyder att testet har påvisat sjukdomen men att detta är felaktigt (individen är faktiskt frisk) och ett falskt negativt svar betyder att testet inte visar på sjukdom men att så borde vara fallet eftersom individen faktiskt bär på sjukdomen.

Här nedan visas de olika resultat i en tabell: 

Sensitivitet och specificitet
Två mått som visar tillförlitligheten på ett test är sensitivitet och specificitet. Sensitivitet är andelen individer som verkligen är sjuka (i det här fallet har förhöjda urea-värden) och som också testar positivt. Specificitet är andelen individer som är friska (har normala urea-värden) och som då också testar negativt.

För vissa typer av tester är sensitiviteten viktigast medan det i andra fall är av större betydelse att ha en hög specificitet.

När man absolut inte vill missa sjukdomen bland alla individer som testas kan man välja ett test med hög sensitivitet. Detta medför dock att man får ett test som identifierar alla sjuka men som också tar med en hel del friska samtidigt.

När man vill vara helt säker på att en individ verkligen har en sjukdom (t ex innan man påbörjar en svår eller livshotande behandling) är specificiteten det viktigaste. Man vill ju inte riskera att starta en svår behandling på en frisk individ. Ett test med hög specificitet friskförklarar den som är sant frisk så att man undviker att behandla eller vidareutreda individen i frågan.

Cut-off
Vilken sensitivitet respektive specificitet ett test har beror på var man sätter "cut-off", dvs. gränsen mellan för hur säkra man vill vara på att testet identifierar alla som har sjukdomen (sant positiva) eller inte har sjukdomen (sant negativa).

- Med en låg cut-off hittar man alla sjuka och med den cut-offen har testet en hög sensitivitet men samtidigt kommer man att fånga ett antal individer som inte har sjukdom dvs testar falsk positiv.

- Med en hög cut-off missar man många sant sjuka men däremot kan vi vara säkra på att alla friska individer verkligen får rätt testresultat, dvs testar sant positiv. Alltså har ett test med den cut-offen hög specificitet.

För att hitta en optimal cut-off måste man bland annat ta hänsyn till hur farlig sjukdomen är och vad som är viktigast: en hög sensitivitet eller en hög specificitet?

Eftersom falsknegativa resultat (testet visar ingen sjukdom medan individen faktiskt är sjuk) utgör större risker är de flesta hemmatester inställda för att minimera förekomsten av falsknegativa resultat. Man vill inte att individer som är sjuka riskerar att vara utan vård, utan man vill då hellre att några enstaka individer testar positivt men som sedan, efter vidare utredning, visar sig inte vara sjuka. Så är även fallet med Kidney-Chek. När ditt djur testar grönt (dvs negativt, inga förhöjda urea-värden) kan du vara mellan 93% (hund) och 95% (katt) säker på att så är fallet. Kidney-Chek är därmed, som många andra hemmatester, en del av den preventiva vården.